Dagens diagnostisering av ungdommer med kjønnsdysfori er ikke adekvat fordi mange av dem det gjelder har en nevropsykiatrisk diagnose. Det hevdet foredragsholdere som hadde blitt invitert til et parlamentarisk seminar om kjønnsdysfori.
Unge svensker som føler at de er født i “feil” kjønn, bør, som nå gjøres i Finland, få behandling for annen psykisk lidelse før de blir etterforsket for kjønnsdysfori, sa to psykiaterne,
Avisen Välden idag skriver videre om seminaret:
Huvudtalare var de två barn- och ungdomspsykiaterna Sven Román och Angela Sämfjord, liksom Ingrid Lindell från föräldranätverket Genid.
Alla tre menade att dagens vård alltför lättvindigt ger ungdomar diagnosen könsdysfori och erbjuder dem både hormonterapi och kirurgiska ingrepp för att ändra sitt kön. Samtidigt gör bristen på studier och uppföljning det svårt att utvärdera behandlingen.
– Hur kan man inom vår offentligt finansierade vård erbjuda de här ingreppen till ungdomar som ofta har psykisk ohälsa, trots avsaknad av gedigen evidens? frågade sig Ingrid Lindell.
Den bild som gavs under seminariet var att dagens utredning av könsdysfori inte är anpassad för att så många av de sökande har en neuropsykiatrisk diagnos. Detta då metoden bygger på tidigare patientgrupper, där könsdysforin uppstod tidigt i barndomen och inte i lika hög grad var kopplad till neuropsykiatriska besvär eller psykisk ohälsa.
– Jag har träffat eller haft ansvar för ett 20-tal av dessa personer, majoriteten de senaste två åren, och uppemot 90 procent har haft en påtaglig autism, sade Sven Román.
Att diagnosen könsdysfori är extra svår att sätta för dessa ungdomar beror, enligt Román, också på att besvären sammanfaller med pubertetens alla frågor kring identitet, kroppsliga förändringar och uppror mot föräldrarna.
Både han och Angela Sämfjord ifrågasatte uppgifter om att de ungdomar som behandlas för könsdysfori mår bättre efteråt. En kartläggning av Socialstyrelsen 2020 kunde till exempel inte slå fast att suicidrisken, som är förhöjd bland personer med könsdysfori, minskade till följd av behandlingen.
– Det finns inget vetenskapligt stöd för att självmordsbenägenhet minskar med behandlingen. Tvärtom finns en studie som visar att risken är mycket hög efter könsförändrande behandling, sade Sven Román.
I stället, menade de två psykiaterna, borde vården satsa på att i första hand behandla den psykiska ohälsa som finns redan innan ungdomarna söker sig till vården för just könsdysfori.
På detta sätt arbetar man numera i Finland. Där utfärdades förra året nya rekommendationer om att barn och ungdomar med könsdysfori och ”som samtidigt uppvisar andra psykiatriska symtom som kräver specialiserad vård” ska erbjudas vård och behandling för den psykiska ohälsan innan man utreder könsdysforin.
Dessutom måste man utesluta att könsdysforin ”är uttryck för ett […] normalt och övergående identitetssökande och inte utvecklas i någon annan riktning då ungdomen ges möjlighet att reflektera över sin identitet”.
Med bland åhörarna fanns Kristdemokraternas tidigare partiledare Alf Svensson, som sitter med i styrelsen för Familjen först.
– Vi har byggt in en katastrof i vårt samhälle, sade han före seminariet till Världen idag, med syftning på att så många ungdomar genomgår både hormonbehandling och kirurgi, med stora risker för svåra biverkningar.
Se foredragene her:
https://www.facebook.com/617057911/videos/402692724618780/
