Skolan ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Fyra år på lärarutbildningen och den meningen gick som en röd tråd igenom hela utbildningen. Och nu verkar det som att Sverige är på väg att lämna detta.
I min roll som lärare på en skola undervisar jag aldrig utifrån min tro, jag undervisar utifrån min profession.
Jag säger alltså aldrig ”Så här tror JAG” utan jag undervisar ”Så här säger judendomens heliga bok Tanakh” eller ”så här säger kristendomens heliga bok bibeln som består av GT (alltså exakt samma som judendomens Tanakh) och NT”
De barn som jag har undervisat, i de olika religionerna, har inte varit mottagliga för mer än de grundläggande faktakunskaperna. En människa kan inte fördjupa sig inom ett ämne om de grundläggande faktakunskaperna inte finns på plats, det är enkel logik.
Alltså, för att ta ett konkret exempel: Om man inte kan räkna ut att 1+1=2, enbart ental i denna uppgift (låt oss kalla det för nivå 1), så blir det i princip omöjligt att räkna ut att 27+44=71 eftersom detta innefattar även tiotal (låt oss kalla det nivå 2), men uppgiften består också av tiotalsövergång (så uppgiften borde vara på nivå 3). Att klara av nivå 3 utan att först ta sig igenom nivå 1 går emot all logik. Så är det i alla ämnen.
Att tänka djupare, nästan filosofera, i de olika ämnena kräver att man har uppnått några nivåer.
Min uppfattning är att barnen i den åldern jag undervisar är tillräckligt mogna för att fråga mig: ”Tror alla de tre religionerna på samma gud?” trots att jag tidigare inte fått den frågan.
Utifrån min kristna tro skulle jag svara nej på det. Utifrån min roll som lärare skulle jag svara: ”Om du fortsätter att studera de olika religionerna så kanske du kommer fram till svaret, det finns människor som tror att det är samma gud och så finns det människor som inte tror att det är samma gud. Om frågan är viktig för dig så tycker jag att du ska fördjupa dig i det genom att gå till källorna som är religionernas heliga skrifter”.
Med andra ord så uppmanar jag dem till att vara källkritiska, vilket mina två examensarbeten handlade om.
Låt oss gå tillbaka till utbildningens grundpelare, att skolan ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Är det nu vetenskap att jag som lärare ska acceptera och införliva föräldrars olika ideologier i mitt yrke som lärare?
Är det vetenskap att jag som lärare ska börja säga ”hen” om en elev, som enligt föräldrar grundar sig på att känslan och inte biologin styr en människas kön? Ska jag gå emot hela lärarutbildningens grundpelare? Och vad är det i så fall som hindrar mig nu från att släppa min profession i mitt yrke och istället undervisa utifrån min privata tro?
Nu är det dags för Sverige att bestämma sig, antingen håller vi oss till vetenskap och beprövad erfarenhet i skolan eller så håller vi oss inte till det. Och om vi väljer att inte göra det så har vi faktiskt all rätt att sparka de lärare som vill hålla sig till vetenskap, genom att hänvisa till diskrimineringsombudsmannens hemsida där det finns vägledningsmaterial som menar att det är diskriminerande att inte använda det önskade pronomenet i relation till sin elev.
Ska vi lärare följa diskrimineringsombudsmannen eller ska vi lärare följa skolans lärarutbildning och läroplan? Vi kan inte ha båda. Ska skolan följa diskrimineringsombudsmannen som man gjorde i mitt fall och enligt lagen ha tillåtelse att avskeda en lärare, så bör man sluta propagera för att man står för vetenskap och beprövad erfarenhet, det kallas nämligen för hyckleri.
