Antall personer som vil skifte kjønn har hatt en eksplosjonsartet økning de senere årene. Nå viser en amerikansk studie at ca 30 prosent av unge amerikanere som innleder behandling for å skifte kjønn avbryter den etter få år. Det skriver den svenske avisen Världen idag. Avisen skriver videre:
Debatten om hur vården och myndigheterna ska hantera den explosionsartade ökningen av unga som anser sig ha könsdysfori rasar vidare över hela västvärlden. I en amerikansk studie har forskare nu gjort en omfattande genomgång av medicinska dokument kring unga som inlett behandling för att ”byta kön”.
Den visar att omkring 30 procent av de unga hade avbrutit behandlingen efter fyra år.
Studien bygger på journaler från 2009 till 2018 och kan ge en indikation på hur vanligt det är med så kallad detransition, alltså personer som påbörjar en könsförändrande medicinsk behandling, men sedan väljer att avbryta den och vill återgå till sitt ursprungliga, biologiska kön.
Den aktuella studien publicerades hösten 2022 men har först på senare tid kommit att uppmärksammas i USA där frågan om just detransition är högaktuell. Det finns bland hbtq-aktivister många som hävdar att påståenden om en hög detransitionsgrad bland unga är falska, och att det handlar om en mycket liten grupp.
Den här studien kan dock indikera att gruppen som ångrar sin könsbytesprocess i själva verket är större än vad man trott.
Att polariseringen i frågan är stor märks på hur olika debattörer använder sig av fakta i studien. Transförespråkare påpekar att orsaken till att många unga avbrutit sin behandling inte har undersökts – således kan det ha skett av andra skäl än ovilja att fortsätta, till exempel brist på vårdutförare.
Men personer som vill se ett generellt stopp för könsalternerande behandling av unga menar att andelen som ångrar sig sannolikt är ännu högre, eftersom det är först efter 2018 som den stora vågen av könsdysfori kommit och eftersom det är på senare år som kritiska röster på allvar hörts i offentligheten.
I en ny rapport, gjord av två amerikanska forskare, hänvisas också till Sverige som ett av de länder där man dragit i nödbromsen vad gäller könsförändrande behandling för unga.
”Systematiska granskningar av bevis som genomförts av folkhälsomyndigheter i Finland, Sverige och England drog slutsatsen att risk/nytta-förhållandet för ungas könsändring varierar från okänt till ogynnsamt”, skriver man i rapporten.
Ett resultat av detta är ett pågående skifte från könsbekräftande vård, som prioriterar tillgång till medicinska insatser, till ett mer konservativt tillvägagångssätt som i stället fokuserar på psykiatrisk vård. Forskarna önskar nu se ett liknande skifte också i den amerikanska debatten där evidens snarare än ideologi och politik får sätta tonen.
”Eftersom unga patienters och deras familjers framtida välbefinnande står på spel måste vi sluta förlita oss på argument om social rättvisa och återgå till de hävdvunna principerna om evidensbaserad medicin”, skriver de.
